Hoppa till sidans innehåll
Foto: IRVING KARLSSON

Gästkrönika 6 - Michaela Karlsson


Krönikorna i SBTF:s Historiska Arkivet by SPA är skrivna av såväl fristående skribenter som personer inom SBTF:s organisation. Åsikterna är således personliga och behöver nödvändigtvis inte spegla Svenska Bordtennisförbundets.

TALANGUTVECKLINGSMILJÖER

Vad är hemligheten bakom riktigt duktiga elitidrottare som lyckats på den absoluta världseliten? Det är en frågeställning som många har undersökt under de senaste åren. Även tidigare gästkrönikor av Barbro Wiktorsson, Hans Kroon och Gunilla Lindström har varit inne på ämnet. Vem är vår nästa stjärna?

Och hur ska vi hitta och på bästa sättet stötta vår nästa stjärna? Bordtennis är en unik sport, samtidigt som du ofta tävlar individuellt så är det även väldigt prestigefyllt att vinna lagmästerskap, dessutom krävs även ett effektivt samarbete med din träningspartner för att få ut det bästa av varje träning. Bakom varje duktig elitidrottare finns en miljö med tränare, träningspartners, föräldrar och andra personer som påverkar idrottarnas talangutveckling. Därför är det viktigt att titta närmare på bordtennisens utvecklingsmiljöer, och fundera över vad vi gör bra idag och vad vi kan göra ännu bättre för att skapa goda utvecklingsmiljöer där spelarna trivs, utvecklas och har roligt tillsammans.

Den eviga frågan om talang

Begreppet talang delar in idrotten i två läger som verkar befinna sig i motsats av varandra. Den ena sidan argumenterar för tidig specialisering, eftersom det krävs riktigt tuff träning i tidig ålder för att vinna mästerskapsmedaljer. Allt annat vore omöjligt eftersom just bordtennis är en svår idrott och kräver mängder med timmar av hård träning. Den andra sidan menar istället att vi ska få med så många som möjligt så länge som möjligt för att lyckas, med andra ord,”bredd föder topp”. Det är en evighetsdebatt som aldrig tycks ta slut, för båda har rätt, båda vägar leder mot OS-gulden. Det finns de idrottare som lyckas nå den absoluta världseliten via talangidentifieringsprogram och tidig specialisering. Och så finns de dem som var aktiva i flera olika idrotter som på sikt utvecklats till riktigt duktiga elitidrottare. Vi är överens om att det krävs många timmar av hård träning för att bli bäst, men vad detta visar är att det finns olika vägar mot toppen. Det finns olika sätt att organisera den mängd träning som krävs för att bli riktigt duktig.

När det kommer in två unga spelare till en nybörjarträning i bordtennis kan förutsättningarna för dessa två spelare variera oerhört mycket. Den ena kan ha spelat flera hundra timmar på skolraster eller på pingisbordet hemma i källaren, och den andra kanske lyfter racket för första gången. Det krävs en riktigt duktig tränare för att inte falla in i fällan och döma spelarna utifrån egna erfarenheter och antaganden baserat på vad dem ser i nuläget. Därför krävs det hög utbildning och kompetens för att tränaren ska kunna använda sina glasögon med både ett långsiktigt och holistiskt perspektiv på idrottarens talangutveckling. För att vi vet att den som är bäst vid 12 års ålder inte nödvändigtvis är den som är bäst i senioråldern, och att det därmed finns en risk att vi selekterar bort de idrottare som hade kunnat bli riktigt duktiga.

När det kommet till talangutveckling är det dock tydligt att forskningen argumenterar emot tidig specialisering då det innebär en mängd risker som kan äventyra idrottarens hälsa och välbefinnande. Till exempel kan en ensidig fysisk belastning leda till skador, intensiva tränings- och tävlingsperioder innebär en stressbelastning som kan leda till utbrändhet, och för stort fokus på idrotten med delvis reducerad eller helt reducerad skolgång eller socialt umgänge ökar risk för psykisk ohälsa.

Debatten om talang som något medfött eller något som går att utveckla påverkar hur vi i praktiken arbetar med våra idrottare, men i slutändan vet vi mycket lite om miljön där själva talangutvecklingen sker. Genom att undersöka och kritiskt granska våra utvecklingsmiljöer uppfyller vi behovet av en mer samlad kunskap. Och med denna kunskap kan vi optimera våra utvecklingsmiljöer så att varje spelare trivs och får möjlighet till att utvecklas. På så sätt kan vi optimera våra utvecklingsmiljöer mot en effektiv talangutveckling som utvecklar framgångsrika seniorelitidrottare.

Talangutvecklingsmiljöer

Vad är hemligheten bakom effektiva talangutvecklingsmiljöer som på ett kontinuerligt sätt utvecklar framgångsrika seniorelitidrottare från deras juniorer? 10 år av forskning har visat att framgångsrika talangutvecklingsmiljöer delar vissa gemensamma framgångsfaktorer oavsett idrott. Framgångsfaktorerna varierar i hur de tillämpas i den specifika miljön och varje miljö har även sina styrkor och faktorer som kan optimeras för en ännu effektivare talangutveckling. Nedan visas framgångsfaktorer och deras generella beskrivning (Fahlström 2016, s. 16).

1. Träningsgrupper med stödjande relationer
- Deltagande i en träningsgrupp; stödjande relationer; vänskap inom gruppen oavsett prestationsnivå; god kommunikation.

2. Närstående förebilder
- Praxisgemenskapen består av blivande och nuvarande elitutövare; möjlighet att träna med elitutövare; elitutövarna delar med sig av sitt kunnande.

3. Idrottsliga mål stöds av omgivningen
- Möjlighet att fokusera på idrotten; skola, familj, vänner och andra accepterar och stödjer utövarens idrottsliga engagemang.

4. Stöd för utvecklingen av psykosociala färdigheter
- Möjlighet att utveckla färdigheter och kompetenser som är av värde utanför idrottsområdet (t.ex. självständighet, ansvar och målmedvetenhet); Idrottsutövaren ses som en hel människa.

5. Träningen tillåter diversifiering/sampling
- Möjlighet att syssla med olika idrotter (sampla) i unga år; integrerande av olika idrotter i de dagliga aktiviteterna; värderande av mångsidighet och generella idrottsfärdigheter.

6. Fokus på långsiktig utveckling
- Fokus på långsiktig utveckling framför tidiga framgångar; träningens innehåll och mängd anpassas efter ålder.

7. Stark och enhetlig organisationskultur
- Organisationskulturen karaktäriseras av samstämmighet/ samklang med en röd tråd där målen och verksamhet hänger samman och genomsyrar alla nivåer; kulturen erbjuder stabilitet för gruppen och understödjer ett lärande klimat.

8. Samordnade insatser/ ansträngningar
- Samordning och kommunikation mellan idrott, skola, familj och övriga; de aktiva upplever överensstämmelse och samverkan i vardagen.

Goda exempel från en talangutvecklingsmiljö i Svensk Bordtennis

Generellt sett så gör vi i Svensk Bordtennis många bra saker och har även gjort under en lång tid, annars hade vi ju inte kunnat nå dom fina resultaten som vi har gjort. Vi ska vara stolta. Förutom framgångarna från den gyllene generationen har vi även nu på senare tid ett silver på singel-VM 2019, och ett brons på lag-VM 2018. Varje enskild bordtennisförening i Sverige har varit viktig för sportens framgångar och utveckling, och därför borde vi alla klappa oss själva på axeln. Varje medlem inom Svensk Bordtennis ska känna sig stolt, utan dig hade det inte varit möjligt.

Jag har använt mig av ett miljöperspektiv på talangutveckling och granskat en framgångsrik bordtennisklubb i Sverige. Syftet med studien var att beskriva den framgångsrika miljön ur ett holistiskt ekologiskt perspektiv, och förklara de faktorer som bidrog till miljöns effektivitet i utvecklingen av framgångsrika seniorelitidrottare. Jag använde mig av framgångsfaktorerna nämnda i beskrivningen ovan som utgångspunkt när jag beskrev den specifika bordtennisklubben.

Trots att bordtennis verkar vara en idrott med tidig specialisering så kompenserar denna framgångsrika bordtennisklubb för de riskfaktorer som medför i och med en tidig specialisering. Nedan presenteras resultatet.

Träningsgrupper med stödjande relationer och närstående förebilder

En av bordtennisklubbens viktigaste framgångsfaktor är själva spelarna. Träningsgrupperna är ofta blandade med spelare i olika åldrar, med olika bakgrunder och erfarenheter, och blandade nivåer med allt från nybörjare till världsspelare. På så sätt finns det alltid en förebild för någon. Det finns inget krav på att mer erfarna spelare ska hjälpa och stötta andra spelare, men tack vare en stöttande relation i träningsgruppen så tvekar inte spelarna på att överföra både tips inom bordtennisen och erfarenheter från livet. En seniorelitidrottare kommenterade ”jag har fått så mycket roligt av bordtennis, och jag vill att andra ska få det också, så om jag får en chans att hjälpa till så gör jag gärna det!”. En juniorspelare kommenterade: ”jag kan till och med träna med dem (seniorelitidrottarna) ibland och det är hedrande för mig, dem vill bara det bästa för alla, dem är ödmjuka, det är det bästa ordet tror jag”. Elitspelarna är också levande exempel på möjliga karriärer inom Svensk elitbordtennis. En annan juniorspelare kommenterade ”jag ser upp till dem (seniorelitidrottare), jag tycker att det är imponerande att dem tränar så hårt och att dem har tränat så hårt under så många år som det krävs för att bli så bra”.

Samordnade insatser/ ansträngningar och stöd för utvecklingen av psykosociala färdigheter

En annan viktig framgångsfaktor i bordtennisklubben är att spelarna ses som både idrottare och människa, föreningen applicerar därmed ett holistiskt perspektiv på spelarnas utveckling. Spelarna får möjlighet till att kombinera idrott och skola där klubben tar en aktiv roll för att minska onödig stress i spelarnas vardag. Även om klubben tar ett ansvar så upplever de ändå att de kan göra mer, en ledare förklarade ”jag känner att skolan tar hand om skolan och vi (klubben) tar hand om träningen riktigt bra men så har vi den tiden där emellan, och flera av spelarna har flyttat hit, vi skulle kunna ta ett ännu större ansvar och stötta spelarna mer utanför idrotten”. Genom att erbjuda spelare en möjlighet att kombinera skola och elitidrott förebygger klubben för många riskfaktorer som medför elitidrotten. Att kombinera elitidrott och utbildning på gymnasie- eller högskolenivå skapar möjlighet för bordtennisspelaren att utveckla en allsidig identitet, som i sin tur minskar risken för psykisk ohälsa. En juniorspelare förklarade: ”jag tycker att skolan är världsklass, det är en idrottsskola där alla förstår idrott, jag kan få ledigt när jag vill och jag är inte på varje lektion för att jag kan göra mycket hemma”. Att studera samtidigt som en elitsatsning i idrott innebär självklart en extra påfrestning, men med rätt stöd och förhållanden är det snarare till en fördel. En annan juniorspelare förklarade: ”Jag tycker att det är bra att ha något annat förutom bordtennis, så att det inte blir ett så ensidigt liv, och jag tror att du blir mer påverkad av en dålig träning eller tävling om du inte har skolan. Samtidigt så kan det bli för mycket för att skolan tar energi också, så självklart är det lättare att träna två gånger om dagen om du inte går i skolan”.

Stark och enhetlig organisationskultur

Det finns exempel på utvecklingsmiljöer som har fantastiska förutsättningar med god ekonomi, många aktiva idrottare, fina träningshallar, kompetenta och duktiga tränare, tillgång till frekvent träning och tävling, men som fortfarande misslyckas i att utveckla duktiga seniorelitspelare. Därför är den mest centrala framgångsfaktorn för en effektiv talangutvecklingsmiljö en stark och enhetlig organisationskultur. Det är viktigt att tränarna, föräldrar och föreningens styrelse sänder ut samma budskap till spelarna för att minska onödig stress och förvirring. Om spelarna får olika budskap, d.v.s. om miljöns kultur är svag och tvetydig, saknas förutsättningar för att fostra och guida medlemmar mot en effektiv talangutveckling. Kultur formar oss samtidigt som vi formar den. Därför är kulturen dynamisk och det krävs en god kommunikationen mellan alla plan för att bibehålla en framgångsrik talangutvecklingen.

Det är viktigt att vara medveten om bordtenniskulturen, den idrottsgenerella kulturen och den svenska kulturen, för att det har en stor påverkan på de egenskaper och färdigheter som spelarna utvecklar genom att vara en del av miljön. Kulturen i miljön, närmare bestämt de grundläggande antaganden som jag härledde från spelarna beskrivs som ”desto bättre du hjälper din träningspartner, desto bättre hjälper dem dig” och ”intensiv träning är förväntat”. Utifrån bordtennisklubbens organisationskultur utvecklade spelarna individuella egenskaper genom att vara en del av miljön. I bordtennisklubben som jag granskade så utvecklade spelarna träningsmoral, tålamod och en känsla av samhörighet. En bordtennisspelare beskrev: “som en människa utvecklas du genom bordtennisen, generellt sett så lär du dig att kämpa och att vara fokuserad, och du får göra det tillsammans med människor som delar samma intresse”. Även en annan spelare kommenterade: “Jag tycker att detta är en bra miljö, jag tycker att du utvecklas som en bordtennisspelare och som en människa för att det är så mycket sociala grejer under träningarna”. Det verkar som att kulturen och den stöttande relationen mellan spelarna både i träningshallen och utanför är en av bordtennisklubbens främsta framgångsfaktorer. En spelare sammanfattade det såhär: “Det handlar om att vara en del av någonting, och det betyder jättemycket. På tävlingar vet du att du aldrig är ensam, du har alltid någon att träna med, så jag tror att den här känslan av att vara en del av någonting och veta att du hör hemma någonstans, du blir väldigt positiv, du känner dig aldrig ensam, du känner att vi gör det här tillsammans”.

Optimera bordtennisens talangutvecklingsmiljöer

Nu är det upp till varje enskild utvecklingsmiljö och bordtennisklubb att identifiera sina framgångsfaktorer (d.v.s., det vi gör riktigt bra idag), och vad som kan optimeras för en ännu effektivare talangutveckling. Ta gärna hjälp av framgångsfaktorerna och den generella beskrivningen ovan och försök att identifiera och beskriva hur dessa framgångsfaktorer ser ut i just din klubb. Testa till exempel att beskriva organisationskulturen (normer, värderingar och grundläggande antaganden), och sen reflektera över om kulturen är stark och enhetlig; känner alla i klubben till värdegrunden? Gör vi själva så som vi säger att vi ska göra, d.v.s. gör vi som vi lär? Fundera även över om ni erbjuder möjligheten för spelarna att utveckla psykologiska och psykosociala färdigheter nödvändiga för att utvecklas till en seniorelitidrottare (t.ex., kommunikation, självständighet, självmedvetenhet, ansvar och målmedvetenhet), sker det systematiskt och medvetet eller sker det mer av en slump? Ett annat exempel är att reflektera över om det finns stöttande relationer mellan idrottarna i miljön (t.ex. mellan era ungdomar och seniorer) och på vilket sätt dessa utmärker sig i just din klubb.

Framgångsrika idrottare som upplever psykisk hälsa och välbefinnande är en föreutsättning för, och ett tecken på, en framgångsrik talangutvecklingsmiljö. Idag får jag möjlighet att arbeta med utvecklingen av vår idrott, det är för mig ett otroligt meningsfullt arbete. Men, det hade inte varit möjligt utan Högskolan i Halmstad och Svenska Bordtennisförbundet. Tack!

/Michaela Karlsson

Uppdaterad: 21 OKT 2020 16:37
Epost: Adressen Gömd

Liverapportering



pingiskanalen

 

Annons Solidsport

Evenemang

Dataranking

Länkar

Webbshop



stiga

RIG

koping

Hello Sweden

 

Sports heart

SRB


sporrong

Framåt för fler i rörelse

Postadress:
Svenska Bordtennisförbundet
Köping Arena
731 85 Köping

Besöksadress:
Badvägen 4
731 85 Köping

Kontakt:
Tel: 0856278120
E-post: This is a mailto link

Se all info